Komma tillbaka imorgon va? För det var väl det jag skrev i förra inlägget. Men jag kommer tillbaka redan idag. Fast det är ju imorgon om bara en liten stund, om man räknar så.

Jag hade tänkt borsta tänder nu, lida lite på spikmattan och sova en blund. Imorgon kommer jag vakna, se solen lysa också ska jag bege mig till stranden och pressa en stund. Eller jag tror att det blir så i alla fall. Om min förkylning, som inte är min eftersom jag inte är/ska bli förkyld, är på min sida.

Sov så gott kära du, vi hörs imorgon, på riktigt imorgon. För idag kommer jag inte tillbaka något mer.


Det går ett rus genom mig. Jag tror det kallas för ett stockholmsrus. Jag vill tillbaka..
   

En sak som jag märker på många tonåringar är: att alla säger att det är så skönt att sova. Visst, det är skönt, avkopplande ju men jag har alltid tyckt att det är så tråkigt. För det är verkligen tråkigt... Men jag måste ändå göra det. Så hejdå, du som håller mig uppe :-).