I somras var vi i Palma och då "passade jag på" att köpa på mig några nya höstplagg. Jag sa för ett tag sen att jag tänkte visa vad jag fyndade men sen glömdes det bort när vardagen tog över. Men nu så! Jag fick en timme på mig varje kväll till gå i affärer, en deal som båda två var nöjda med. Ingen av oss hann varken smälta bort (typ 30 grader klockan 18) eller bli trötta! Jag har några "måsten" när det kommer till affärer när jag är i Spanien.Springfield, Mango, Zara, Sfera och det stora köpcentret El Corto Ingles står högst på listan. Sen hade jag hört talas om Zaras systerbutik Massimo Dutti men den var alldeles för präktig för min smak. Om man skulle testa något så hängde personalen in plagget i provrummet till en. Jag tyckte det kändes så krystat, eller hur man ska säga.. Här är ett par bilder på mina favoriter, av det jag köpte. En krämvit poncho (se HÄR). Den är lika snygg över en klänning som till ett par jeans. Köpte en mörkgrå stickad tröja från Zara, som är kortare framtill, har skärningar i sidan och i ärmsluten. Och sen kärade jag ner mig i ett par roströda byxor! Också dem från Zara!  Jag har verkligen fallit för det här med att kombinera solsemester och närhet till en storstad. Tycker det blir en härlig blandning med många valmöjligheter. Det är skönt att bo i ett lugnare område men samtidigt roligt att ta bussen på tjugo minuter och hamna"mitt i smeten".

 
Allahelgonahelgen.. Idag tänker jag extra mycket på Cindy. För det är hon jag saknar. Igår åkte jag och Marcus till kyrkogården. Det var så fint i minneslunden. Hundratals ljus var tända och lyste upp det enorma trädet som uppdagades i mitten. Det fanns blommor i det oändliga och marshaller längst med gångarna. Jag tänker på hur många som saknar någon. Tänker på allt hemskt som händer och därmed hur många som idag sörjer och vill att saker ska vara ogjorda. Förra året hade jag en så stark känsla att nästa höst vi står här i minneslunden kommer jag ha någon speciell i åtanke. Jag vet att Cindy hade älskat den kommande tiden. Hon gillade höst, snö och julpyssel. Hon var extra glad när vi donade och hon kunde ligga mitt i all röra. Idag pysslar vi med dig Cindy. Du är mer oss när vi krattar löv, bakar och flänger i huset! Du ligger på din kudde och snarkar så där ljudligt som bara du kunde göra samtidigt som du emellanåt sneglar för att försäkra dig om att vi är kvar! Puss puss puss på dig!

De senaste dagarna har jag andats fyra tentafrågor. Jag har knappt ätit och sovit dåligt då jag är så upp i det! I morse vaknade jag 5:30 och direkt jag öppnar ögonen är jag pigg som en raket! Den sista frågan har jag klurat på i tre dagar nu och i morse kom jag på att jag har tolkat frågjäveln fel! Men alltså, ni vet när man har suttit med en uppgift allt för länge, då vet man tillslut varken ut eller in. Och så är det för mig nu. Jag vet inte hur jag ska svara eller vart jag ska söka längre för att få rättsida på det. Och jag orkar knappt heller. Jag behöver vara ledig. Tänka på annat. Så idag har jag, för första gången i mitt vuxna liv, skickat in ett arbete som jag vet är fel. ÅH! Jag har så svårt att acceptera det. Och svårt för att separera prestation med mitt inre värde. Att förstå att om jag inte klarar en tentafråga så är det JAG som är dålig och inte att jag presterat dåligt. Och nu får jag det till att låta som att jag är missnöjd med hela hemtentan. Men det är jag inte, vill jag få sagt. Nu vill jag trycka på en avsträngningsknapp och slippa tänka på skiten. Eller ta mig en rejäl sup och på så sätt glömma bort det. Jajajajajajajajaja. Det är inte hela världen. Jag får komplettera frågan eller svara på en ny. Nu orkar jag inte mer. Nu checkar jag ut! Imorgon ska jag städa källaren. Man vet att man har pluggat för mycket när man typ blir pirr i magen bara av tanken på att få arbete praktiskt! Sen ska jag bara VARA LEDIG resten av helgen. Men sen kan jag ändå ge mig fan på att den där frågan kommer etsa sig fast i mitt huvud och att jag maler och maler om den. Men jag ska verkligen försöka att släppa och gå vidare!   

Bloggen tog en paus denna söndag. Ni kanske kan ana vad jag sysslat på? Prick på hela helgen har ägnats åt hemtentan. Men nu börjar jag se ljuset i tunneln även om två (av fyra) frågor är kvar att besvara. Jag ser framför mig en lång helg. Jag tänkte luncha med Marcus på stan, storstäda här hemma, klä ut mig och gå på halloweenfest och sen vill jag bara känna mig fri till att göra vad som faller mig in. Så att jag har pluggat lördag och söndag har varit självvalt. Jag ser hellre till att slippa stressa och skjuta upp ledigheten istället. Nu ska jag slå igång Mamma Mia. Det har jag sett fram emot! Ett lite halvtorrt inlägg men ville slänga in ett HEJ innan jag somnar. Nej men föresten: vi har ju glömt snacka vintertid. Klockan vreds tillbaka i morse. Hur känner ni inför sånt? Berör det er? Jag försöker att inte bry mig. Inte tänka på det. Men någonstans där inne gror en irritation. Jag har kommit på nu varför folk älskar hösten i september. Eller egentligen redan i augusti. Det är för att de gillar tanken där och då. När solen fortfarande lyser långt in på kvällarna. Då känns svarta trender och mysbelysning riktigt härligt. Men nu, när mörkret tas vid runt femtiden känns det inte lika uppiggande. Inte enligt mig i alla fall. Ursäkta bitterheten. Men kan det inte bli jul nu? Eller sommar, ännu bättre. Okej. Jag kör jullåtar all in nu! Bara så ni vet!

Alltså om jag ser mig själv utifrån så MOBBAR jag verkligen mig själv. Nu har Annie suttit i sex veckor och verkligen ansträngt sig för att klara den här delkursen. Annie har pluggat vid varje tillfälle som getts, så även helger som tidiga morgnar. Annie har läst på tåget, gjort anteckningar från alla kapitel och skrivit sammanfattningar i olika färger för att minnas bättre. Och idag har hon suttit i hela dagen för att skriva på hemtentan. Hon läser noga och överväger allt hon skriver för att hon vill formulera sig rätt och få med det mest relevanta. Trots all denna ansträngning så ger hon sig själv inget beröm. För att hon gjort sitt bästa. Utan bara klandrar sig själv att hon borde få förstå engelska bättre, få med mer fakta i texten, skriva på ett annat sätt och skriva snabbare men ändå inte missa något. Fattar ni? Jag gör ju fan allt jag kan och ändå säger den där elaka djävulen på min axeln att det inte är tillräckligt. Från och med nu ska jag ge mig själv CRED för allt jag gör och lita på min magkänsla (som jag lärde mig av förra terminens erfarenheter - den är så mycket mer pålitlig än jag vågar tro). Hur gör man för att berömma sig själv? Hur kan det vara så svårt? Tänk om jag skulle varit så här hård mot någon annan - vilken förjävlig vän jag hade varit! Nej skärpning nu Annie!

Helgen gick allt för snabbt. Man tror att man ska hinna med så himla mycket men när söndagskvällen kommer inser man att man bara hunnit med hälften. Om ens det. Jag hade planer på att besöka mina gamlingar och kolla på Mamma Mia (måste göra det med jämna mellanrum). Men så långt kom jag aldrig. Det förstnämnda är jag dock rätt glad över att jag inte hann med då jag idag vaknade upp förkyld. Det hade känts så onödigt att smitta.. Idag har jag en hemstudiedag och sitter här och läser om tonåren. I eftermiddag ska jag förbereda redovisningen som är på torsdag. Det känns som att allt händer den här veckan! Inlämning av skriftlig rapport imorgon, muntlig presentation på torsdag och sen delas hemtentan ut på fredag. Men jag försöker tänka positivt och har därför planerat in lite roligheter mellan varven. Det måste man göra för att hålla motivationen uppe har jag insett! Och det är under dessa tuffare veckor som man ska prioritera träningen högt! Det är dock lätt hänt att promenader och gymbesök inte får plats i schemat under stressiga perioder men det är ju då man kan slappna av och rensa hjärnan som mest. Så även om jag är förkyld ska jag planera in mina powerwalks! Imorgon väntar (kanske, har inte kollat om det finns några biljetter) hockeymatch på kvällen och på fredag har vi spikat för en spelkväll! Vecka 43 (va, REDAN?) kommer bli BRA! Glad måndag Bloggis!  

 
Halli-hallå Bloggis! NU tar jag helg! Underbart! Jag har pluggat på som sjutton idag för slippa att läsa om moraliskt tänkande och könsskillnader imorgon! Detta har resulterat i en jobbig huvudvärk men den tänkte jag bota genom en promenad nu. Kom på mig själv häromdagen att det känns som att det enda jag pratar om här på bloggen just nu är skola och powerwalks. Det måste bli tråkigt att läsa om så tänkte att IDAG är dagen då jag ändrar på det. Men icke sa Nicke! Det gick ju inget vidare med det! Hur som helst så har jag varit på fest igår. Mina svärföräldrar, som det så vuxet heter, fyller jämt och hade bjudit in vänner och släktingar för att fira detta! Himla trevligt! Jag, Marcus och hans bror sänkte medelåldern rejält! Men sånt tänker man inte så mycket på längre. Jag är ju faktiskt snart vuxen enligt många teoretiker. Man räknas som "äldre tonåring" till och med 22. Sen är jag i "tidig vuxenålder". Det sägs att den här åldern är den friskaste så det är bara till att njuta och ta till vara på åren som kommer! Nej, nu ska jag umgås med Hanna och Amanda! GLAD LÖRDAG och trevlig helg Bloggis! Lovar att inte tjata om plugg och den kommande hemtentan imorgon. Den ångesten tar vi nästa vecka istället, haha. För prata om det - det är jag i stort behov av som ni märker. Nej, jag var ju på väg att avsluta inlägget! HEJHOPP!

 
Jag har så svårt att förlika mig med tanken på att jag aldrig kommer få känna mig ledig när jag pluggar. Lika svårt har jag att förlika mig med tanken att ständigt vara påpassad när jag jobbar. Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med det här mer än att det känns som att jag knappt gör något annat under min vakna tid än att läsa. Jag började vid åtta i morse och slutade för exakt två minuter sen. Det är en arbetsdag på tolv timmar. Och ja, jag tycker lite synd om mig själv. Jag blir arg också, på mig själv. För att jag alltid vill prestera. På alla plan. För att jag inte tillåter mig att vara lat. För att jag har så mycket kontrollbehov. Det känns som att det här är det enda jag babblar om i bloggen just nu? Så tråkigt det måste vara att höra på. Hur som haver: när jag klev av tåget idag och möttes av ett grått Lund (med många cyklister igen!!) satte jag igång julmusik, för att vända det trista till något mysigt, medan jag travade till skolan. Och mycket riktigt - det fungerade verkligen! Jag blir så glad och lugn på något sätt a trumpeter och härliga toner som andas jul!! Så. Lät jag lite mer optimistisk idag än igår? Nää.. Men IMORGON - då jävlar!

Hallå hallå! Vilken konstig dag det här har varit. Det allra märkligaste är ju att skolan blivit hotad och därmed nedstängd hela dagen. Jag var dock ändå tvungen att åka till Lund då jag skulle på hälsokontroll på Lungdispensären för att kolla att jag inte är smittad, eller risk för att bli, av tuberkulos. Efter det här besöket (som tog på sin höjd två minuter) skulle jag åkt till universitets bibliotek men allt var ju som sagt stängt så det blev inga böcker lånade. Jag som hatar att vara ineffektiv fick verkligen utstå en prövning idag. Så jag har åkt fram och tillbaka för ett besök som likagärna hade kunnat hållas per telefon - gah! För övrigt kändes det som att Lund stod still. Tänk er - inte en student i sikte! Tåget var inte ens halvfullt, gatorna var tomma och bussarna likaså. Jag såg knappt ens en cyklist - och då är det illa! Enligt Aftonbladet är en tiondel av alla skåningar drabbade - men kan det verkligen stämma? Låter inte det lite väl överdrivet? Slutrapporterat om den saken för tillfället. Håller just nu tummarna att allt är som vanligt imorgon igen. Vad mer har jag att säga idag? Det är GALET kallt! Jag har fått skruva upp elementet på max, letat fram raggsockor och bylsigaste fleecen! Är så osugen man kan bli, på att plugga denna gråa måndag. Också har jag ont i halsen och svullna körtlar att det står härligt till. Jag vill kunna träna, känna mig frisk och ha sommar igen. Pallar inte riktigt med tanken att det ska bli ännu mörkare och ännu kallare. Ändå säger hälften av mig att det ska bli mysigt. Men då kan det väl lika gärna bli jul med detsamma? Ursäkta bitterheten i detta inlägg. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag var glad och sprallig. Imorgon blir en bättre dag!