Jag orkar egentligen inte prata om hur stressad jag känner mig men nu inleder jag ändå det här inlägget med det. Och det är väl för att skolan just nu känns övermäktig, när jag hunnit färdigt men en grej kommer något nytt som måste göras. Är det inte att läsa böcker (och anteckna och helst förstå vad jag läser) så är det att antingen vara på praktik eller förbereda sig inför egna patienter (måste läsa på om vilka tester jag ska göra - och sen finns det mycket regler som måste följas inför varje test - på det ena ska man ta tiden, på det andra får man inte upprepa det man säger, på det tredje ska man inte räkna på vokaler, på det fjärde ska man lyssna på uttal och hur grammatiken är i spontantalet och det femte och det sjätte) eller ska jag förbereda mig inför tentor (hej tenta imorgon - och hej all jävla stress som jag känner över den) eller så ska en projektplan för kommande magisteruppsats "bara göras" (finns ingen tid avsedd eller högskolepoäng avsett för det). Dessutom ska jag jobba på helgerna (vilket jag knappt orkar med just nu - men har tackat ja till alla söndagar fram till årsskiftet), hinna hälsa på gamlingar som är sjuka, finnas till för vänner som mår dåligt, hinna träna, göra roliga saker på helgerna (lever för helgerna just nu) och hinna träffa familj och vänner. Jag vet att det inte är synd om mig. Tycker bara det är så jobbigt att inte känna att jag räcker till. Men nu pratar vi om något upplyftande istället.

I vårt första boende i Prag

Högst upp i ett utkiktstorn

Jag tänkte ge en liten tillbakablick till sommaren och vår resa. Jag tittade igenom alla våra stories som vi la upp på Instagram (det var kanske lite tråkigare än de på Snapchat men det väckte så himla mycket fina minnen). Det kanske låter konstigt men det är först i efterhand som jag uppskattar resan än mer än jag var mitt i den. Tror det är för att jag bara kommer ihåg det bästa. Hur tunga våra väskor var, hur VARMT det var och alla stunder när vi levde i våra ryggsäckar (packade upp och packade ner fler gånger i veckan) glömmer jag nästan med detsamma. Så här kommer en tillbakablick från Prag, Wien, Zell am See, Ljubljana, Rovinj, Hvar, Brac och Split! Håll till godo! 

Jag har ju lovat mig själv att inte ha dåligt samvete för att jag inte skriver här MEN jag har ju VM-silver i dåligt samvete och att känna mig otillräcklig (hur ska det då blir när jag får barn?) så det har jag inte kunnat låta bli att ha. De senaste veckorna har varit SÅ mycket. Dels har jag hatat mina feta engelska böcker mer än någonsin och där har stressen om att jag måste förstå och komma ihåg allt jag läser gjort att jag fått ont i magen. Dels har det varit mycket privat, när personerna i min omgivning inte mår bra gör det så ont i mig och påverkar mig otroligt mycket. Jag känner mig maktlös och vill visa att jag finns här. Samtidigt försöker jag ta hand om mig själv genom att tillåta mig själv att "koppla bort" allt mellan varven och återhämta mig. Stress funkar ju så länge jag får återhämtning så jag tummar aldrig på det här med att vara ledig hela helgerna. Stressen minskar också genom att jag skriver ner ALLT jag måste göra. Jag, min kalender och min att-göra-lista är bästa, bästa vänner just nu. Ja, jag hittar strategier som gör att det går ihop. Och sen försöker jag påminna mig själv att prioritera träning (hej promenader vid havet!) och att äta ordentligt (hej godis på HELGERNA! - inte torsdag till söndag). Nu önskar jag er en skön helg! Ta hand om varandra! 

Hej helg! Hoppas ni mår bra och är på gott humör! Jag känner mig rätt glad men mår inte prima. I onsdags blev jag förkyld och sedan dess har det eskalerat. Idag har jag knappt någon röst men halsontet har blivit bättre (det är väl bland det värsta med förkylningar?!). Så den här helgen ska jag ägna åt att kurrera mig. Jag ska göra sådant som jag annars inte hinner med (läs: laga hål i kläder), läsa ut min bok En andra chans och kolla på David Batras nya program Världens sämsta indier. Så, som ni förstår finns det inte mycket att rapportera om den här helgen. Då får jag väl helt enkelt prata om den förra och veckan som gått.