Om ni undrar hur jag känner med Cindy så kan jag säga att det fortfarande går i vågor. Jag är glad och kan tänka på Cindy i ena sekunden utan att känna någonting för att i andra gråta som ett litet barn (vuxna gråter också såklart men barn gråter med stora tårar och mycket, ja ni fattar). Det kommer oftast när jag är ute och går. Framför allt på en särskild sträcka. Vet inte varför just där, det är inte direkt en plats jag förknippar med Cindy. Men därifrån är det rätt nära hem och jag vill 1). gå den sträckan med Cindy. Hon var alltid så glad när hon visste att vi var nära huset. Då fick hon ny energi och de annars trötta benen blev pigga och kopplet drog snabbt hemåt, 2). jag vill möta Cindy när jag kommer hem. Jag har framför allt en bild på min näthinna. Det var något jag drömde häromnatten. Jag går ut i vardagsrummet och där i hörnet av soffan tittar Cindy upp. Hon ligger med halva kroppen på kudden och halva utanför. Hon har precis vaknat och är så där gosigt varm om halsen. Hennes bruna päls just där var extra mjuk och ibland "korva den ihop sig" och det var så mysigt. Det är det jag saknar mest. Att klappa hennes mjuka päls och se in i hennes bruna blick. Cindys runda ögon.

Får ursäkta mig ännu en gång för denna tysta blogg. Den hinns eller prioriteras inte när livet är fullt med jobb och allt där emellan. Men nu så är jag ledig ett par dagar och då får jag passa på! Jobbet ringde precis och frågade om jag kunde hoppa in på jobb ikväll. Känner mig så dum när jag säger nej men ikväll har jag bjudit hit några tjejkompisar på vin och plock så fritiden får prioriteras den här gången. Igår efter att jag slutat fixade jag klart pappas födelsedagspresenter (har hittat bra grejen den här gången tycker jag, så svårt att komma på annars till ens pappa/bror/kille). När jag ändå var på stan gjorde jag några ärenden. Jag köpte bland annat nya rengöringsprodukter. Jag har testat Cliniques 3-stegssystem ett tag i småförpackningar (i samma storlek som krämen ovan) och tycker verkligen det är toppen. Så nu köpte jag de stora flaskorna. Ansiktsvattnet är super! Det känns effektivit men ändå skonsamt mot huden, svider lite men rengör bra. Det får bli dagens tips! Just nu 20% på Kicks! Nu ska jag ha en ledig eftermiddag innan jag förbereder för mini-tapas. Har köpt hem världens godaste vin till tjejerna. Kan visa sen! Hej på en stund!

Ett kvällspass, en delad tur och sånt kul har varit anledningen till frånvaron. Inte alls meningen! Imorgonbitti ska jag upp tidigt igen så bäst att jag går och lägger mig. Kommer antagligen känna mig i någon konstig form av bakis imorgon. Jag brukar göra det efter ett delat pass. Känns föresten så omodernt med delade turer. Gör det inte? Det känns som att det är sånt vi kommer prata om, om 20 år och se tillbaka på detta dumma påhitt. Nej du kära Bloggis. Dags att hoppa i säng! Nästa vecka väntar en chillvecka på jobb. Måndag, torsdag och fredag - sen får det vara nock! Återkommer så snart jag fått sova några timmar och har ett par dagars ledigt. Puss!

 

Cindy, den lilla sparven , skulle fylla nio i höst. Jag är så rädd att jag ska glömma alla rutiner med henne. Mer och mer för varje dag som går så kommer vi in i nya. Det är ingen som frågar vem som ska kissa Cindy när vi har ätit (och därmed slippa disken). Det är inga planeringar om vem som tar henne ut på promenad den dagen eller bär ner henne för trappan (hon kunde gå upp, men inte ner - märkligt det där, haha). Jag vill inte glömma något av det. Men samtidigt är jag så väl medveten att jag kommer göra det. Så småningom. Men nu när jag tänker efter kan jag tröstas med att vi fortfarande minns Simbas olika sovplatser, hur han var och vad han betydde för oss. Så förhoppningsvis kommer minnen från Cindy att leva kvar länge, länge, länge! 

Kan ni gissa vad jag har ätit ikväll? Grillade hamburgare såklart! Det är den maträtt som går mest i repris här hemma nu förtiden tror jag! Efter att jag skickade iväg det förra blogginlägget har jag varit en sväng hos mormor och morfar. Att inte hinna/prioritera att hälsa på dem när hösten och terminen är i full gång är nog det jag får mest dåligt samvete över. Tänker på allt med Cindy. Att jag borde gett henne mer tid och så kommer jag antaglien känna med alla gamla också. Att man vill så gärna men sen kommer saker emellan. Jag får passa på nu när jag är ledig! Så det är precis vad jag gjorde idag. Följde med mamma och pappa. Vi gjorde sånt som man ska göra hos en mormor och en morfar. Fikade på kakor och drack hemmagjord saft. Hade kunnat skriva ett långt inlägg om min mormor och morfar. Om hur fantastiska de är men den här bloggen handlar om mig och jag vill inte utelämna någon annan. Här kommer i alla fall en bild på mormors fina blomma. Hon älskar blommor. En gång räknade jag att hon hade 42 blomkrukor i uterummet, haha. Fina mormor!

Jag sitter här bland blommorna och bloggar idag. Jag känner mig lite seg i kroppen - det är en äkta söndag. Solen tittar fram lite då och då men det är ändå varmt och skönt. Halsen ömmar, huvudet bankar lite grann och jag funderar om jag kommer få något jobb i veckan. Jag har haft två veckor på schema och har nu en tom för att sedan jobba tre till. Vet inte om jag ska ringa och säga att jag är ledig i veckan (och känna press och stress över att inte kunna planera in något annat under dagarna) eller bara ta det som det kommer, hinna ta ikapp lite kompistid och sen hoppa in på något jobbpass om det dyker upp. Tror jag väljer det sistnämnda. En påminnelse till mig själv: önska få fler veckors sommarjobb nästa år Annie. Jag hade fått för mig att det är gött att ha någon lös vecka och hoppa in på timmar men så är inte fallet. Jag vill kalla dessa morgnar när jag ställer klockan på alldeles-för-tidigt-fast-jag-är-ledig för ångestminuter. Ligger klarvaken 7:00 och bara vänta på att Alexander Rybak ska dåna från telefonen (alla jobbnummer har Fairytale som signal). Det är inte gött någonstans. Men nu återgår vi till mina sommarplaner. I flera somrar har jag bokat in middagar hit och träningspass med vänner dit, utgångar med mera långt i förväg. Men när dagen sen väl kommer är det inte alls säkert att jag är på just det humöret. Fattar ni? Så den här sommaren ska jag vara mer spontan. Inte planera och stressa för att hinna träffa alla. Utan istället göra det som jag är sugen på för stunden och sen hoppas när sommaren är slut att jag hunnit säga hej till alla jag saknat och sett fram emot att träffa! Låter det som en bra idé? Jag tror på den!

Igår fick jag ett infall. Jag blev så himla sugen på att baka. Ni vet när man får för sig något, som man bara inte kan släppa. Särskilt inte när chokladsuget är STORT! Så efter maten satte jag fart. Såg framför mig hur jag skulle smaksätta smet, slicka av skålen, känna hur den goda lukten spred sig i hela huset och hur jag sedan dekorerade kakorna (stör mig som fan på den där vissna toppen på vinbäret, haha). Men det var en romantiserad bild av den där bakstunden. Istället kändes det som att jag vispade ägg och socker i en timme (de där åtta minuterna känns bra mycket längre - men skam den som ger sig - vill man ha en porös smet får man kämpa) och blandade ihop smeten och sen var det bara att diska, diska och åter diska. Ja, jag diskade och plockade undan i totalt en timme medan den där härliga bakstunden varade i en kvart på sin höjd. Men slutresultatet blev så himla gott! Leila Lindholms recept på mudcake (från Hello cupcake!). En kladdig muffins med varm chokladsås och lättvispad grädde! Den var väl värd allt diskande kan jag tala om.

Igår började det blåsa något otroligt här. Det känns som rena rama hösten. Läste precis på Metro att på en del platser i Sverige var det varmare i december än vad det är just idag. Igår var jag ute och gick, fick ha hättan uppe för att inte kepsen skulle blåsa iväg. Ja, det är sannerligen inget optimalt väder för att göra sommarsaker. Tänka sig, för en vecka sen var det 30-graders hetta och man kunde vara ute långt in på natten i den tunnaste av alla klänningar utan att frysa ett skvatt. Idag har jag motvilligt dragit på mig jeansen för första gången den här sommaren. Gillar inte det. Är det juli ska det kännas också. Men ska jag vara helt ärlig är jag inte så brydd över det här höstliknande vädret i år. Jag har varit i Grekland en sväng och fått en veckas sol och i augusti väntar ett varmt Spanien. Då får det vara okej med 17 grader och stormvindar. Jaha. Något mer att tala om än vädret denna fredag? Jag har köpt hem en nyhet från Bjärechips - deras egna dipp! Den ska jag testa ikväll med herr Storm och morötter (och självfallet chips - chips och dipp är ett givet koncept). Sen ska jag förhoppningsvis ha en härlig, ledig helg! Puss på dig Bloggis!

Det hör inte till vanligheten att se mina föräldrar här på bloggen. Men idag tänkte jag bjussa på den här. En bild tagen rakt upp och ner. En helt vanlig dag. Jag har väl aldrig riktigt presenterat dem för er. Det kan verka lite konstigt med tanke på att jag ändå bloggat ett rätt bra tag nu - hela sju år kom vi fram till häromdagen. Mamma heter Sanne och är född och uppvuxen i Afrika. Barnet på hennes mage är familjens senaste tillskott, min lillasyster. Pappa heter Håkan och kommer från Italien. De träffades för en herrans massa år sedan när pappa var på studieresa i Tanzania. Tillsammans tog de därefter det stora beslutet att flytta gemensamt till ett nytt land, där valet tillslut föll på Sverige. Fast nej, det där stämde inte riktigt. Sanningen är den att båda två är ursprungligen från Skåne men i lördags skulle de förvandlads till en afrikan och en italienare då det vankades maskerad. Jag tyckte de blev så himla fina att jag vill visa den här bilden för er. Mamma köpte massa brunkrämer, googlade hur man knöt afrikanska sjalar i timmar och letade upp en docka och accessoarer. Pappa odlade mustasch i flera veckor och frågade råd hos sin frisör. Det slutade med att han färgade hela håret och skägget svart! Och här har ni alltså resultatet!

Också var den här lediga dagen snart till ända. Jag har känt mig sur och irriterad idag, av flera anledningar. Jag har ont i ryggen. Förstår inte hur människor kan jobba år in och år ut i vården. Jag har ont i ländryggen efter två veckor på äldreboendet. Det knyter sig när jag böjer mig ner och hela jag känner mig eländig av detta besvär. Jag känner mig förkyld. Det har jag gjort från och till sen början på maj. Jag känner mig så jävla ledsen över Cindy. Sorgen sköljer över mig emellanåt. Häromdagen på jobbet hade en i personalen med sig sin hund. Det var första gången jag klappade en liten jycke sen Cindy. Alla minnen sitter ju inte i huvudet utan det var först när jag hälsade på den här lilla hunden som alla känslor kom tillbaka. Saknaden över att inte få gosa med min hund. I lördags var flera hundar med på festen. När Cindy kom på tal och jag berättade att hon var död fick jag liksom bekräftat det ännu en gång. Det blir något speciellt när man säger det högt. Det blir så verkligt. Jag tänkte på hur hon skulle bete sig där. Att hon hade blivit glad och velat hälsa på alla människor. Att hon hade varit reserverad mot de andra hundarna och helst suttit tryggt i någons knä, på säkert avstånd från dessa pälsiga varelser. Och idag när jag var ute och gick kom sorgen över mig igen. Saknaden och längtan efter att få se henne igen är så stor. Och vetskapen över att detta aldrig kommer ske gör så himla ont. Jag lyssnade på en låt i Parga. Nu tänker jag bara på Cindy när jag hör den. See you again.

Idag har jag verkligen bara tagit det lugnt. Så hjärtans skönt! På förmiddagen cyklade jag till stan för att fixa några ärenden. Lämnade böcker på biblioteket, köpte en sallad och tittade på födelsedagspresent till en kompis. Sen åkte jag raka vägen till stranden för att fyra timmar senare konstatera att även om jag inte bränner mig ett skvatt en vecka i Grekland så lyckas jag göra det efter en dag i solen på hemmaplan. Aj! Den där vinden är lurig. Det känns inte som att solen tar när havsbrisen är sval men så är alltså inte fallet. När jag kom hem såg jag Sverige fira fotbollskillarna i Kungsträdgården och sedan åt jag grillade hamburgare (känns som att jag alltid skriver att jag äter det). En riktig sommardag med andra ord! Nu laddar jag och aloe vera-flaskan om för en långhelg på äldreboendet! Ha det gött!