Jag och Marcus gick till Hembygdsparken igår

Hej sommar! Idag bjuder Ängelholm på 26 grader, vindstilla och sol! För några år sedan suktade jag efter att få bo utomlands. Ja, tänk att nästan jämt kunna gå i klänning, packa strandväskan efter jobbet, umgås utomhus och äta middagar sent på kvällarna? Jag såg bara fördelarna! Nu är jag så tacksam för att dessa temperaturer bara når oss ett par gånger om året, haha. Ser inte alls charmen i att jobba/plugga när det är så här varmt. Jag trivs bra med våra 15 grader och moln och åker istället iväg när jag är ledig för att lapa sol i en vecka eller två. Fast nu lät jag ju äckligt negativ. Älskar förstås att det ÄNTLIGEN är SOMMAR men ja, ni fattar säkert vad jag menar. Men okej, det här blev ett riktigt sidospår. Jag tänkte mest gå in och "varna" för tysta dagar här på bloggen. Idag börjar nämligen allvaret.. hemtentan! Jag är på ett sätt inte alls sugen på att sätta mig in i den men å andra sidan vet jag att det bara är den som är "i vägen" för sommarlovet.. Så nu vill jag få den överstökad! Hoppas du kan njuta av vädret idag! Puss!

Även när ett dödsbesked är väntat är det otroligt tungt. Man vet aldrig hur man kommer att reagera. Jag har känt mig så nere den senaste månaden. Att se någon på så nära håll behöva lida är fruktansvärt. Så på ett sätt var det en lättnad att morfar fick somna in. Nu har han inte ont mer. Men samtidigt är jag så ledsen för att han aldrig kommer få uppleva allt det han hade som frisk. Att mamma och mormor aldrig kommer få träffa honom igen. Det är så blandade känslor. Jag känner mig tom på ord just nu. Vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. I ena stunden är jag glad, i nästa gråter jag. Det verkar vara ett heltidsjobb att ordna med begravningen. Men nu är datum satt och mamma har fixat allt runt omkring. Det var som mormor sa - morfar dog på den finaste tiden på hela året. Slutet på maj. Allt står i grönska.

 
Vilket omtumlande dygn. Natten till igår gick min morfar efter en lång tids sjukdom bort. Morfar var en envis, godhjärtad man som alltid skojade med allt och alla. Han ville alltid bjuda in till fest, eller gille som han kallade det. Oavsett hur han mådde så ville han att vi skulle vara samlade. Han uppmande alltid att vi var välkomna till dem och jag har haft ständigt dåligt samvete för att jag inte hälsat på de så ofta som jag kanske borde. Kommer aldrig glömma morfars goda köttbullar med kryddpeppar i gräddsås. Kommer aldrig glömma när morfar bygde en lådbil till sina glöttarsglöttar (oss barnbarn) som vi hade så roligt med på deras bondgård. De senaste åren har dock varit plågsamma för honom. Livet har verkligen kantats av sjukdomar. Han har varit drabbad av så många att jag helt tappat räkningen. Varför ska det vara så orättvist? Varför ska en man som alltid velat alla gott och sett till människor lika värde få all denna smärta? Det var skönt att han fick somna in. Nu slipper han allt lidande. Men jag tänker på min mormor. Hur de två har hållt ihop i alla dessa år (de firar 60 årig bröllopsdag i sepmteber). Allt de har gått igenom. Att två människor kan älska varandra så innerligt. Det är så fint att se. När de har varit ifrån varandra för diverse sjukhusvistelser har de endast brytt sig om hur den andra har det. När den ena varit svag har den andra varit stark. Tillsammans har de varit starkast.

Hej vecka 20! Kan ni förstå hur snabbt veckorna går? Nej, men fy vad jag lät gammal när jag skrev det. Dagens uppgift är att försöka fokusera på skolan 9-15. Jag tycker det är viktigt att stapla upp tider - det gör mig mer motiverad (och extra viktigt när jag känner mig skoltrött som nu). Det viktigaste som jag hitentills tar med mig från den här psykologikursen (som fokuserar på det avvikande) är att nästan alla psykiska sjukdomar främjas av goda föräldrar-barn-relationer. Många sjukdomar är ärftliga så man kan ju inte lägga skulden på föräldrarna men jag tycker ändå att det är otroligt att se hur mycket föräldrarna kan påverka prognosen för barnen. Jag blir själv rädd för att skaffa barn, haha. Delvis för att jag inser hur många sjukdomar som faktiskt kan drabba en men också för hur stort ansvar föräldrarna har. Och inte har jag reflekterat över att barnets två första år i livet är så grundläggande som det faktiskt är. En trygg anknytning är en stor bidragande faktor till barnets välmående - att föräldrarna lyssnar på barnets behov och ger trygghet och kärlek när barnet ska upptäcka omvärlden. Ja, det är mycket man ska tänka på!

 
Alltså vad var det för skitlåt rent ut sagt som vann igår? Jag var helt säker där i slutet på att Australien skulle ta hem det. Lyssnar just nu på Sound of Silence (Australiens bidrag) på hög volym. Finns det något mer härligt än att lyssna på bra musik? Jag är en sån som lyssnar sönder låtar, har den på repeat i en vecka eller två och sen är jag så trött på den att jag måste byta om den kommer upp på radion. Hur som helst - idag ska jag blogga om något mer upplyftande än döden. Jag ska prata om ytliga saker. Som Eurovision, musik och kläder! Skickade med en liten beställning till mamma och pappa. I Spanien finns nämligen en av mina favoritaffärer, Sfera. De säljer blusar till bra priser, motsvarar typ H&M i Sverige. Jag önskade mig dessa tre och den vita följde med hem. Får visa den på en dag! Nu ska vi laga hamburgare och pommes. Regnet hänger dock över Skåne idag så får se om vi vågar oss på grillen eller inte. Känns iallafall tryggt att ha pappa hemma igen om den skulle antända som den gjorde häromdagen, haha. Hoppas ni haft en härlig helg Bloggis! Jag kör sista racet de två sista veckorna som är kvar nu. Jag ska kamratgranska en rapport, skriva en terminsreflektion och läsa psykologiböcker, projektarbeta om depression och nästnästa vecka är det hemtenta som gäller - sen börjar den ljuva sommartiden!

God morgon härliga måndag! Tänkte gå upp tidigt idag för att slippa plugga hela dagen (har lagt upp ett schema för all läshänvisning och på dagens agenda är det tänkt att jag ska plöja igenom 130 sidor - jo tjena!). Allt är på engelska också så det går långsamt! Men huvudsaken är att jag förstår vad jag läser, hellre det än att stressa och inte veta vad jag läst. Men nu till något mycket roligare. Det är inte en vanlig måndag utan det är min mammas 50 årsdag!! Det finns ingen människa i världen som är så bra! Hon är den snällaste (för snäll!) och gör allt för att personer i hennes omgivning ska må bra. Just nu tjatar jag så mycket på henne att hon måste sätta sig själv i första rummet men det är inte alltid så lätt när hennes egna föräldrar behöver mycket omsorg. Men idag mamma - idag är det din dag!! ♥ Tack för att du alltid får mig att känna mig trygg och älskad! Grattis på födelsedag - HURRA HURRA HURRA!!