... jag lever! Imorse var en av de värsta morgnarna i mitt liv. Jag hade sådan ångest att allt skulle gå fel och jag har vaknat flera gånger inatt för att jag drömt att vi ska skriva om ämnen som jag inte kan ett smack om. Jag råkade förväxla "work to live" med "live to work" (förstår att man inte fattar ett smack vad jag skrev om man inte gjorde provet men det får vara så, för den här gången) och nu går jag sjävklart och stör mig något enormt på detta. Men vad tusan Annie? Allt du gjorde bra, det är ju det du ska fokusera på, försöker jag intala mig själv.  Det pooooositiva ska ligga i fokus. För hur jag än vänder och vrider på allt jag hade kunnat göra annorlunda så kan jag inte ändra på det nu. Så. Nu har jag fått säga det. 

       

Nu är det iallafall över! Axlarna sänkts ner till deras rätta läge och klumben i magen har blivit mindre. Det ska bli jättefint väder både lördag och söndag har jag hört. Det ska jag njuta av!! Riiiiktigt grönt ute! Det gör mig SÅ glad! Nu tar vi ett djupt andetag och firar helg puuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh.