Oj så mycket bilder det blir på dig nu, tänker ni. Men vet ni hur mina tankar går? Jo, att emellanåt är det så fasligt mycket bilder på Cindy och blommor och allt vad det nu är. Så snart är det nog någon som överväger att det är en hund som sköter den här bloggen. Fränt det hade varit föresten. En liten lurvig hund som får slänga sina långa, lockiga öron åt sidan för att de hamnar mitt bland tangenterna när hon försöker bilda meningar på människospråk. Jaja, inte det jag tänkte snacka om. Fast vad var det nu jag skulle skriva? Jo, nu känns det föresten otroligt patetiskt att skriva om detta bara för att jag skrev så, men jag tänkte skriva vad jag gjort idag. Om ni undrar? Äsch, svårt att veta vad ni tycker Bloggis. Eller ska jag börja kalla er Väggen? Haha. Kanske. Iallafall. Sidospår igen. Men nu kommer det.

Idag har jag haft en riktig drömdag - om man tolkar det utifrån mig då. Om mamma och pappa hade fått haft en talan här hade de sagt att detta var en mardrömsdag. Men här är det jag som talar (känns bra). Jag har nämligen spenderat dagen på både Familia och Väla. Hur gött som helst. Jag ögonshoppade, åt Sovlaki, pussade på Marcus och köpte 20-års-present. Nice dag. Och nu har jag precis kollat på Melodifestivalen. Men där blev det ingen dröm. Sean Banan är väl inte vad jag vill se i Malmö i maj. Tycker ni föresten inte hans låt påminner om någon annans? Hmm. Jag har tänkt på vilken det är men kommer inte fram till något klokt beslut. Och nu när jag skriver sisa meningen på detta inlägg så undrar jag om det var ett så jädrans bra beslut, över huvudtaget, att skriva här hos er ikväll men det var det väl för nu blir ni glada när ni går in och läser imorgonbitti, eller inatt eller när ni nu knappar in min blogg men nu måste jag avsluta här för den här meningen verkar visst aldrig vilja ta slut.