Jag är väl inte den första, på denna jord, som snöat in sig på Candy Crush! Och det är ju inte så konstigt för det är mycket beroendeframkallande! Jag visade mamma spelet för några veckor sen och hon är svårflirtad när det gäller mobiler och spel och framför allt i kombination med varandra men detta föll hon pladask för! Hon, som annars alltid har fullt upp med alla sina bestyr, var tvungen att ta pauser från dessa när hon fått ett nytt liv - i spelet alltså. Haha, ja ni hör ju själva - har man väl börjat spela är det svårt att sluta.

Iallafall. Vet ni då vad ett gott (eller ska man kanske säga dåligt) tecken är på att man spelat Candy Crusch för mycket? Jo. Häromveckan var jag på besök hos mormor och morfar (så gött, förövrigt, att ha körkort och att man kan bestämma själv när man ska köra dit!) så satt vi och pratade om allt möjligt. Precis som vanligt alltså. Men när jag kollar på mormor så är det något som inte stämmer. Jag vill liksom putta upp hennes näsa så den kommer mellan ögonen. Tre i rad alltså, som hela spelet går ut på. Jag vet att det låter som att jag är en tok. Och jag vet också att det låter som att jag har spelat det här spelet för mycket. Jag vet. Men det kunde inte hjälpas. Mormor är iallafall världens sötaste så det hade ju varit bra dumt att välja att fördärva hennes fina ansikte. Bättre att ta någon som är ful från början menar jag.