Söndag - YEY! Nu är det bara två dagar kvar. Sen är det SEMESTER! Men jag lovar, jag ska sluta tjata hål i öronen på er! Tänkte ta upp en grej, som jag tycker är väldigt märklig. Ni vet att vissa människor, bekanta som främlingar, stöter man på väldigt ofta. Ja alltså inte STÖTER på utan stöter PÅ, ni fattar va? Det är såklart ren tillfällighet men det är precis som att man har samma klocka. Är man på Maxi, då är man där samtidigt. Cyklar man en tur, korsar man den andras väg. Går man på stan, ser man varandra. Vet inte om ni känner igen er. Men vi hade en praktikant, när jag gick i lågstadiet. Lars heter han. Det är det enda jag kommer ihåg. Han vet inte vem jag är, så det är aldrig att vi hejar eller så. Men tjeeeena vad ofta jag ser honom! Säkert flera gånger i veckan. Visst är det konstigt? Jag har börjat tänka på det desto mer den senaste tiden och det är nästan lite läskigt. Ska skriva här i bloggen nästa gång jag har sett honom. Lars, den lille stalkern!