Jag vet att det blir lite glest med inlägg nu men det för att jag har fullt upp att ta hand om jordens levande blommor. Japp, jag hänger på förskolan med andra ord. Har fått heltid under en tid framöver vilket känns himla härligt! Och att umgås med levande blommor, som minst sagt är levande, är på många sätt underbart! Får ofta frågan om jag inte ska utbilda mig till förskolelärare men har kommit fram till att jag kommer tycka det är fullt tillräckligt med den dos jag kommer få av tålamodsprövning, lek och uppfostran när jag förhoppningsvis själv får barn en dag! Men ingen kan ju säga något annat än att man blir glad av att jobba med dessa starka personligheter! Häromdagen satt jag bredvid en ganska stimmig flicka vid lunchen. Hon kunde bara inte dela sin kyckling och det visade hon klart och tydligt med att skrika ut detta. Jag sa att hon gärna får fråga om hjälp. Också gjorde hon det. När hon hade tagit sin andre portion tänkte hon efter lite innan hon sa: kan jag be om att få skicka hjälpen tack! Klockren! Ett så charmigt sätt att be om hjälp på! Önskar ibland att man spelat in vad de sa för vissa barn har kommentarer som går rakt in i hjärtat!