Hej härliga söndag! Här sitter jag - ett dygn senare - lyckligare, gladare, lättare (mentalt alltså - tyngre rent fysiskt efter gårdagens all choklad) och positivare! Jag har med andra ord gjort klart reflektionsuppgiften. Förlåt för att jag tjatar om dessa jädrans arbeten. Men de framkallar så mycket ångest hos mig att det inte är klokt! Ni behöver inte stå ut allt för länge till. Till den 3 juni med andra ord. Sen är det slut-reflekterat för min del!!! Efter den dagen behöver jag inte tänka smarta tankar, knåpa på meningsuppbyggnader och tolka olika texter på månader! Ja, MÅNADER! Hur underbart är inte det? Jag kan verkligen längta efter sommaren nu när träden börjar bli gröna, dagarna längre och luften känns VÅR! Jag kan bli pirr i magen när jag tänker på allt som ligger framför oss. Det är lite som när man hör Den Blomstertid Nu Kommer. När den spelas kan jag börja gråta! Det är en så himla fin låt som jag associerar med skolavslutningen på lågstadiet. Vi gick till kyrkan, i våra klänningar vi valt med omsorg, håret noggrant friserat och med fjärilar i magen. Så mycket känslor över det vi lämnar och inför det stundande sommarlovet! Samtidigt blir jag nostalgisk när jag tänker på det. Att jag inte kommer få uppleva det där igen. Detta är typ den främsta anledningen till att jag vill ha barn, haha. Att få återuppleva känslorna genom barnen! Nu ska jag ut och traska till deeeen blomstertiiiid nu koooommer, med luuust oooch fääägring stoooor!!