Jag sitter här bland blommorna och bloggar idag. Jag känner mig lite seg i kroppen - det är en äkta söndag. Solen tittar fram lite då och då men det är ändå varmt och skönt. Halsen ömmar, huvudet bankar lite grann och jag funderar om jag kommer få något jobb i veckan. Jag har haft två veckor på schema och har nu en tom för att sedan jobba tre till. Vet inte om jag ska ringa och säga att jag är ledig i veckan (och känna press och stress över att inte kunna planera in något annat under dagarna) eller bara ta det som det kommer, hinna ta ikapp lite kompistid och sen hoppa in på något jobbpass om det dyker upp. Tror jag väljer det sistnämnda. En påminnelse till mig själv: önska få fler veckors sommarjobb nästa år Annie. Jag hade fått för mig att det är gött att ha någon lös vecka och hoppa in på timmar men så är inte fallet. Jag vill kalla dessa morgnar när jag ställer klockan på alldeles-för-tidigt-fast-jag-är-ledig för ångestminuter. Ligger klarvaken 7:00 och bara vänta på att Alexander Rybak ska dåna från telefonen (alla jobbnummer har Fairytale som signal). Det är inte gött någonstans. Men nu återgår vi till mina sommarplaner. I flera somrar har jag bokat in middagar hit och träningspass med vänner dit, utgångar med mera långt i förväg. Men när dagen sen väl kommer är det inte alls säkert att jag är på just det humöret. Fattar ni? Så den här sommaren ska jag vara mer spontan. Inte planera och stressa för att hinna träffa alla. Utan istället göra det som jag är sugen på för stunden och sen hoppas när sommaren är slut att jag hunnit säga hej till alla jag saknat och sett fram emot att träffa! Låter det som en bra idé? Jag tror på den!