Också fick jag ihop den där reflektionsuppgiften och de 1000 ord som det krävdes, trots allt. Jag har kommit fram till att jag har rätt kasst självförtroende. Jag vågar liksom inte lita på mig och min egen förmåga. Sedan finns det ju, långt där inne någonstans, en grogrund som säger att jag KAN och som gör att jag ändå presterar men ändå. Att det där tvivlet alltid ska få ta plats. Jag kan bli så trött på det. Usch! Det ska det bli ändring på! Nu är arbetet i alla fall klart och jag ser fram emot resten av veckan. Det ska bli roligt att komma till skolan imorgon, ha föreläsningar och arbeta i grupp! På tal om allt detta: vardag. Just nu är det så mycket vardag det kan bli! Ni vet när man verkligen är inne i ekorrhjulet och springer varv efter varv utan att reflektera över det. Man ställer klockan, håller reda på veckodagar, gör det ena måstet efter det andra och försöker ha ledigheten i sikte. Just nu längtar jag till påsk, att slinga håret och knoppar på träden. Ni vet de där ljusgröna dagarna i maj, dem kan jag längta som en tok efter. Då väcks hoppet om sommar till liv! Men först: lite mer mars och lite mer vardag!