Bloggen tog en paus denna söndag. Ni kanske kan ana vad jag sysslat på? Prick på hela helgen har ägnats åt hemtentan. Men nu börjar jag se ljuset i tunneln även om två (av fyra) frågor är kvar att besvara. Jag ser framför mig en lång helg. Jag tänkte luncha med Marcus på stan, storstäda här hemma, klä ut mig och gå på halloweenfest och sen vill jag bara känna mig fri till att göra vad som faller mig in. Så att jag har pluggat lördag och söndag har varit självvalt. Jag ser hellre till att slippa stressa och skjuta upp ledigheten istället. Nu ska jag slå igång Mamma Mia. Det har jag sett fram emot! Ett lite halvtorrt inlägg men ville slänga in ett HEJ innan jag somnar. Nej men föresten: vi har ju glömt snacka vintertid. Klockan vreds tillbaka i morse. Hur känner ni inför sånt? Berör det er? Jag försöker att inte bry mig. Inte tänka på det. Men någonstans där inne gror en irritation. Jag har kommit på nu varför folk älskar hösten i september. Eller egentligen redan i augusti. Det är för att de gillar tanken där och då. När solen fortfarande lyser långt in på kvällarna. Då känns svarta trender och mysbelysning riktigt härligt. Men nu, när mörkret tas vid runt femtiden känns det inte lika uppiggande. Inte enligt mig i alla fall. Ursäkta bitterheten. Men kan det inte bli jul nu? Eller sommar, ännu bättre. Okej. Jag kör jullåtar all in nu! Bara så ni vet!