snow

Blåaktigt blod

Så här fint är det i skogen idag!

Sen jag uppdaterade min dator har den blivit så snabb!
Känns som att jag har en ny nu när det bara tar några minuter för den att starta! Jag var så motvilig och skeptisk innan till att få Windows 10. Jag känner mig som en gammal tant som ogillar förändringar. Som inte tror att hon kommer förstå sig på alla finesser och appar som uppdateringen medföljer, haha. Jaja. Idag har jag varit på en ny anatomiföreläsning. På gymnasiet gick jag en friskvårdslinje där anatomi var en del av medicinkurserna men då läste vi så ytligt och allmänt. En logoped har inget intresse av att läsa om lårets muskulaturer och uppbyggnad utan nu ska vi istället "specialisera" oss på det som involverar tal och röst. Innan trodde att jag kanske skulle ha nytta av min tidigare kunskap men efter dessa två dagarna har jag ändrat uppfattning. Sen är det väl aldrig fel att jag är bekant med latinska termer men det var inte detta jag skulle komma in på. Nej, utan jag vill dela med mig av en cool sak som jag lärde mig igår. Det har inte med anatomi att göra utan om blodomloppet! Som bekant är blodet rött (förutom hos prinsar då). Men om man tittar på bilder som behandlar blodets väg genom kroppen så är ofta det syrerika blodet rött medan det syrefattiga blodet blått. Jag trodde att man gjorde det syrefattiga blodet blått av bara pedagogiska skäl men faktiskt så är syrefattigt blod blåaktigt men det uppfattar vi aldrig eftersom blodet hinner bli rött när det når våra ögon, eftersom det då har kommit i kontakt med syre. Det kanske du redan visste eller är måttligt intresserad av men för mig var det en aha-upplevelse!


Förutom en tvåtimmarsföreläsning har jag krånglat med tågförseningar, Träningspodds-lyssning och nu ska jag laga soppa. Idag blir det kycklingsoppa med röd currypasta, broccoli, morötter och nudlar. Sen ska jag se Familjer på äventyr - säsong två började förra veckan. En barnfamilj provar på livet i Sri Lanka. Jag grät när en av systrarna skulle säga hejdå till sin kompis hemma i Sverige, haha. Det var så sorgligt och jag kunde riktigt känna med henne, haha. Men okej. Nu ska jag umgås med kycklingen en stund!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0