Juli. Juli bestod mest av sommarjobb. Men jag trivdes på min avdelning så kändes mer än bra. När jag var ledig firade vi pappa i förskott, jag njöt av att läsa skönlitteratur (har nu läst alla Jojo Moyes böcker) och försökte att spendera mina lediga dagar på stranden, trots att soltimmarna var lätträknade. Vi var i Båstad, åt glass trots att det var kalla vindar och lagade hemmagjord pizza när himeln öppnade sig. Mellan arbetspassen hann jag även med att åka till Halmstad en äkta sommardag. Det var 25 grader och vi hade bokat bord på Pinchos, som visade sig ligga i en källare, haha. Jag tog härliga bilder på olika platser här kring Ängelholm som vi senare gjorde canvasbilder av och hängde upp i sovrummet. 

Augusti. Jag jobbade på äldreboendet en vecka in i augusti. Efter det hade jag bestämt mig för att vara helt ledig augusti ut. Bästa beslutet. Vi åkte till Mallorca - en resa som jag suktat efter länge. På dagarna tog vi bussen till mysiga stränder och vikar, hade roligt över minimala bikinitrosor och på kvällarna åkte vi in till stan i Palma för att shoppa på sommarrean och sitta på uteserveringar. Vi förälskade oss i sorbéglass från Gelato. Efter Mallorca ville jag inte att sommaren och semestern skulle ta slut så vi försökte förlänga den genom att besöka Ystad en lördag. Vi tänkte äta på Ystad Saltsjöbad men när huvudrätten kostade över 400 kronor bestämde vi oss för att åka hem och äta rester istället. 

September. Jag började skolan i slutet på augusti men det var först i mitten på september som det drog igång "på riktigt". Jag hade fått höra att den här terminen är det värsta av dem alla och varit smått rädd att ta mig an den. Vi började läsa om hjärnan, om afasi och hade föreläsningar varje dag under september. Många timmar spenderades på Öresundståget. Det kändes knappt som att jag var hemma något men vi gjorde iallafall klart sovrummet, var på födelsedagsfest hos Matilda med mina gamla socionomkompisar och jag bytade kuddfodral stup i kvarten. 

Oktober. Tempot fortsatte även in i oktober och ökade i mitten av månaden när min praktik kom igång. Jag hade VFU (verksamhetsförlagdutbildning, tror jag det står för) med en härlig kursare och vi tog oss igenom dessa intensiva dagar väldigt bra tillsammans. Jag fick träffa patienter med afasi och tyckte i början att det kändes lite konstigt att ta en annan roll än vad jag är van vid men det var väldigt lärorikt. Jag varvade mina dagar på praktiken med dagar i Lund och söndagar på äldreboendet (fick jobba med kusinen, vilket gjorde att kvällarna gick fort). Där emellan försökte jag hinna med att andas och vila. 

November. Jag gjorde klart min praktik den första november och efter det har jag varit mycket hemma. 1-2 dagar i skolan och rester framför (bakom?) det här skrivbordet som jag sitter vid i skrivande stund. Marcus blev Mr. Cake med hela Snapchat och jag köpte julklappar som skulle stötta hans nya hobby (pajform och en gigantisk bakskål). 

December. Den första december flög vi till Stockholm för en långhelg. Vi besökte sevärdigheter, handlade julklappar, gick på julmarknad, åt supergod hotellfrukost och hälsade på Marcus mormor. En riktigt härlig start på månaden! När vi kom hem hade jag fått ny energi som gjorde att jag orkade ta mig igenom alla sista inlämningar inför jul och även börjat plugga inför tentan som hägrar. Jag har även för första gången på flera år tillåtit mig själv att vara helt ledig från plugget - kan inte med ord beskriva hur skönt det har varit. Jag har hunnit umgås mycket med min familj, släkt och lite vänner och haft välbehövda slappardagar i soffan. Ikväll ska vi fira in året med trerätters i Viken! Vi ska stå för för- och efterrätt. Det blir avokadomackor med salsa till förrätt och som dessert har vi förberett knäckkakor i form av små skålar som vi ska fylla med hemmagjord chokladmousse. 

Tack alla nära och kära för ett härligt, utmanande, roligt, sprudlande, krävande, sorgligt och fantastiskt 2017! Jag önskar er alla ett gott nytt år och hoppas ni alla får ett friskt 2018! Min högsta önskan är att alla skitsjukdomar som cancer och Alzheimers försvinner ur mitt och mina näras liv. Kram och tack för att ni följer mig!