Nu har jag äntligen gått igenom alla tusentals bilder som vi tog på semestern. Herregud, får lite dåligt samvete över Marcus som fick stå ut med att jag skulle fota i tid och otid. Men jag tycker ju att det är så himla kul med vackra bilder men mitt intresse tar ibland över, hehe. Det positiva med det hela är att Marcus fått en intensivkurs i fotografering under resans gång och han har utvecklats enormt. Men ibland kunde jag nästan bli kokt över ofokuset i bilderna. Jag kunde ta två bilder på honom innan fokuset och ljuset blev bra och sen krävdes det tolv bilder innan inställningarna var OK när han stod bakom kameran (förlåt men det är sant). Det gjorde både honom och mig frustrerade. Tror jag raderat hundra bilder där fokuset är på bakgrunden och inte i mitt ansikte, hehe. Men det här med att fota med systemkamera (som vi tog med oss på resan, så glad över det!!) är så mycket svårare än att fota med en vanlig mobilkamera. Så en eloge till hobbyfotografen Marcus! 

Nu tänkte jag ta er tillbaka till semestern. Efter Rovinj begav vi oss till Hvar. Eftersom Rovinj var lite av en besvikelse hade jag större förhoppningar på öarna som vi nu skulle åka till. När vi planerade resan och räknade ut att det skulle ta oss minst 12 timmar med buss och därefter två timmar med båt för att åka från norra Kroatien till Hvar övervägde vi faktiskt inte det här alternativet särskilt mycket. Utan när jag hittade billiga flyg blev det rätt lockande att flyga en timme och därefter ta oss intill Split och därifrån vidare till Hvar. Så, så fick det bli. Hotellägaren i Rovinj var schysst och skjutsade oss till flyget. Efter mycket om och men (vi fick inte gå igenom säkerhetskontrollen förrän precis innan planet skulle lyfta och under tiden fick vi skåda ett drama mellan två passagerare varav den ena snodde den andras skor, haha) flög vi i det minsta plan jag någonsin rest med. Det fanns inte på kartan att flygvärdinnan skulle gå igenom någon säkerhet med oss (utan sa bara, "ni hörde vad jag sa till dem bakom er va?"), det fanns plats för 21 passagerare (ja, jag räknade!), där fanns ingen cockpit utan piloterna var avskilda från oss med en plywoodskiva och ja, vad ska jag mer säga? Det gick hur som helst smidigt. Väl på plats i Split berättade busschaffören att vi förmodligen inte kommer få plats på katamaranen, som skulle ta oss ut till Hvar, ifall vi inte förköpt biljetter (vilket vi inte gjort). Men han skrämde upp oss i onödan för det var visst inga problem alls. 

Hur var då Hvar? Jämfört med Rovinj var det toppen! Solstolarna kostade inte skjortan (bara en sån sak!), det fanns fler än en strand att välja bland (fast vi var lite bekväma och gick till den som låg närmst då vi bara var där i två hela dagar) och själva centrum (Hvar stad) var supermysigt! Vi bodde på ett jättegulligt hotell, som ägdes av en kvinna i 70 års åldern. Jag hade kunnat åka tillbaka endast för att få träffa henne igen, haha. Hvar visade sig vara en riktig partyö och eftersom vi var där fredag till måndag var det extra livat (alltså jag låter som en 80 årig gammal tant?!). Mycket skandinavier och folkvimmel! Som sagt, en supermysig ö på alla sätt och vis men stranden var för knökfull (och liten) för min smak (men fanns som sagt fler men dessa såg jag aldrig) vilket drar ner betyget en aning. Jag ger Hvar 3,5 av 5 solar