Förra veckan jobbade jag 50 timmar, äntligen! Men nu är jag ledig en dag (resten av veckan har jag inget schema utan jobbet kan ringa när som helst, usch det är sån inre stress). Sista sommarlovsveckan. Vart tog ledigheten vägen? På ett sätt känns det som att sommaren gick i raketfart. Jag är så jädrans skoltrött. Har bävat inför att börja igen. Orkar inte med prestationsångesten, stressen över att hinna göra alla småuppgifter som kommer i tid och otid och att läsa inför tenta. Å andra sidan känns det som att sommaren har varat i en evighet. När jag tänker tillbaka på det jag gjorde i början av juni så känns det väldigt avlägset. Tänk att jag inte gått i skolan sen dess? Men ja, ett sista år på universitetet. Det kommer jag klara! Det är så häftigt att jag klarat det, så här långt. Jag är så stolt över mig själv! Tänk, i juni är jag förhoppningsvis logoped. WOW WOW WOW!