Jag känner redan nu att det kommer bli bra mycket glesare med inläggen framöver. Som ni kanske märkte hade jag rätt bra rullning på det (och tyckte det var riktigt roligt!) att blogga innan sommarlovet tog slut. Men som jag skrev sist är jag nu tillbaka i vardagen och allt vad det innebär. Och jag har inlett den här terminen med att vara så fruktansvärt opepp på att plugga. Jag tror att det delvis beror på att vi just nu läser om statistik (inget rent logopediskt alltså) och jag måste övertyga mig själv hela tiden om att det är roligt, hehe. Men mest tror jag att det beror på att jag har börjat få sådan sjuk prestationsångest över det kommande yrkeslivet. Jag är orolig över om jag kommer att få jobb, och i så fall vart (i vilken stad och inom vilket område) och såklart - hur jag ska klara det. Jag förstår själv att det här säkert är något alla funderar kring och delvis oroar sig över men ja, just nu har den här känslan helt tagit över så inget känns roligt vad gäller plugget. Jag vet inte riktigt hur jag ska peppa mig själv mer än att jag tror att det är vanligt att känna så och med tiden som jag blir säkrare (genom framför allt praktiken) kommer det kännas bättre. Å jag försöker övertyga mig själv med att "allt löser sig"! Jag vet ju att det gör det! Jaja, nu vet ni varför det kommer gapa lite tommare här inne. Och jag har lovat mig själv att inte ha dåligt samvete över det här med att blogga utan har bestämt mig för att jag skriver när jag känner för det och däremellan ska jag inte stressa över det. Nej hörreni, nu sätter vi fart på den här hösten och jag hoppas återkomma snart med gladare miner!