Det går framåt!
Hej! Vilken intensiv månad det har varit med huset! Det är väl på gott och ont för kan inte identifiera mig med det som många småbarnsmammor verkar gå igenom - ibland lite långtråkiga dagar, läser varenda detalj om barnets utveckling i diverse appar och jämför sig med alla andra (haha det här är alltså min definition av "första tiden som förändraledig", stämmer kanske inte alls) för jag har fullt upp med att tänka på vilket kakel vi ska välja, vilken planlösning som blir bäst, vilka köksleverantörer som har fått bäst omdöme, vilka färger som passar ihop, vilka prioriteringar vi bör göra, hur budgeten ska gå ihop osv. Det är superkul samtidigt som det är rätt dränerande och skapar sömnproblem. Walter vaknar oftast bara en gång per natt medan jag och Marcus sover oroligt då alla beslut snurrar i huvudet. Det värsta man kan göra är att börja scrolla Instagram eller Pinterest på någon specifik idé precis innan man ska sova för då börjar tankarna spinna loss!
Men det har ju gått framåt med huset! Vi har passat på att åka iväg varje måndag (när Marcus är föräldraledig) för att kolla upp saker vilket varit jätteskönt för då är butikerna nästan folktomma. Så nu har vi äntligen landat i alla våra beslut. SÅ SKÖNT! Och i huset händer det saker både på vardagar och helger numera. Under veckorna i november har min morbror och kusin (vi har anställt företaget som dem jobbar för) grävt upp hela baksidan och gjutit plattan till utbyggnaden. Nu är den färdig och ska börja muras upp. Marcus barndomskompis har egen byggfirma så han har vi också valt att anlita, ska göra badrum och utbyggnaden. På helgerna har framför allt Marcus men även jag och våra familjer hjälpt till med allt som vi kan göra för att underlätta för snickaren (dvs riva, köra till återvinningen, städa osv).
Och hur är det då med lilla Walter? Han växer så det knakar, är nu tre månader! Han väger 5670 gram och är 60 centimeter. Vi har vår vardag tisdag-fredag där vi försöker stanna upp och njuta av allt som sker med honom. På onsdagar är vi på babycafé (öppna förskola) och sen tycker jag att de flesta dagar går i rasande fart. Träffar någon vän som pluggar en stund ibland, umgås med min mamma när hon slutar tidigt och ja, förstår inte vart tiden tar vägen! Njuter verkligen av att vara hemma!!
Men det största som ändå hänt i november är att Walter blivit döpt! 20 november hade vi dop i Barkåkra kyrka för familj, lite släkt och gemensamma vänner. Så mysigt! Min mamma lagade mat i fyra dagar till 47 personer. Herregud, det var som att planera en stor fest, jag hade inte riktigt insett det förrän några dagar innan haha. Och eftersom vi haft så fullt upp med huset så är vi så tacksamma att mamma hjälpte oss med allt! Vi hade världens finaste tårta och firandet av vår lilla Walter blev precis som vi hoppades på! Så fin dag! Och nu lackar det mot jul. Kan inte förstå att det redan är december imorgon!
Kommentarer
Trackback
